måndag 30 juni 2014

Väl valt sällskap

Min kloka löparkompis säger att när man en gång hittar någon att springa med, som har matchande steg, mål och tempo, ja då ska man hålla fast vid den fine vännen!
För det är inte många det verkligen känns bra med...

Hon har rätt! För även om han är min största favorit i livet, min bästa kompis, min trygghet och min stoooora kärlek, så vete sjutton om vi är skapta att springa ihop... Haha!

Ska dock sägas att det går bättre nu än när vi träffades.
Kommer aldrig glömma den första joggingturen ihop...
Den ska jag berätta om en dag, när jag är förbannad på honom:))

Vi skramlade dock ihop 10km gemensam egentid, och det smäller riktigt högt i vår värld!
Bästa söndagshänget alltså!

fredag 27 juni 2014

Vad kostar lycka?

En tidig morgon och solen värmer gott...
Havet ligger bleke och lakanrynkorna har inte gått ur fejset än.

Jag skulle vilja ställa rubrikens fråga till alla! 
Vad kostar lycka för er? Vad är det bästa?
Vad tänker ni på när livet inte är medvind? Som jag, i tandläkarstolen..

        Min kostar inte ett smack!!!

Hittade helt otippat ett drömhus vid havet häromdagen!

Precis allra bästa läget! Städerskan gillar storleken...
Någon hade sågat en brädstump vid min brygga, lämnat en bit kvar på kanten, och se vad mina ögon skådade!!!

 Haha! Så enkelt!

Lägg sen till en runda i lagom morgontempo, ett dopp och en kopp, ja där summerar jag min drömtillvaro!

Se där lilla vän! Grekland har inte mycket att komma med när det verkligen gäller!

Välkommen hem!

Nu växlar vi upp och drar igång inför Bydalen i augusti...
Mer om det sen.

Trevlig helg och gå och hitta er stund av livet varje dag

måndag 23 juni 2014

Tankar om motlut och medtränande

Helgen spenderades på allra bästa tänkbara sätt!
Med de finaste och roligaste vännerna på en plats att andas, busa och gotta sig...

Magisk utsikt över skärgården, berg av skaldjur, goda viner, skratt och en hög med lyckliga ungar!
Livet när det är som sämst:)

Men som vanligt så låg han på lur i bakhuvudet...han med hornen i pannan...lite yrvaken med annars på hugget.

Så på midsommardagen drog man på sig de snabba tightsen, högg maken och ytterligare en frivillig.
Intervall i backe klassas som bästa morgonrusning!

Ett Bohuslänskt motlut i 300m i ständigt ökande grad...
En rolig backe som kändes fin och med bra återhämtning.

Maken tuggade på envist och utan att tveka. Han hävdar att han snart är ikapp och kommer bli bättre och snabbare än jag!
 Kul! Hahahhaa!!!!
         Inga träningsbilder släpps...

Den andra frivilliga? En av de bästa och roligaste tjejerna jag vet, som alltid är med på vad sjutton man än kommer på!
Och tro mig...Väldigt Mycket har vi kommit på genom åren.

Ja, den donnan lufsade på, trixande med tekniken och en inbillad ankröv i motlutet.
Hon vilade lite vid varje intervall, trots att hon såg fullständigt oberörd ut.
Sådana träningskompisar vill man inte ha!
Som ser oberörda ut!!! 
    Luriga sniglar som låtsas va trötta?
          Ett misstänkt fulspel!

Nä, utschasade, genomsvettiga och slutkörda ska de va! Haha! 
så med andra ord ska jag byta ut A också, när hon kommer hem...




fredag 20 juni 2014

Glad midsommar!

Önskar vi från Paros, Grekland!
En blandning av svenska och grekiska specialiteter! Mmmmmmmummma!
/A 

onsdag 18 juni 2014

My place on earth

           Not much to add....

My whole life I have loved one little spot more than any other. 
Any given day I will choose this place over all the magical places in the world.

A crumbly old pier and not much of anything, but a peace and solitude that will forever reign me in and sort me out when life does a number on my life...

         Sanity is a dip away. Literally.

So all of you, go out and find your spot, cherish it and keep for whenever needed, 
forever and ever

It will get you thru loads of what life throws your way, and it will be a big fat bonus on good days!


                 Bliss...

Dagens funderare...

Samtal med vår grekiske vän:

- You should really wear a helmut when you drive your motorbike. 

- But you know I am a policeman, they will never stop me.

Ja, det är ju förstås ett sätt att se det.
Vi har iallafall dragit runt ön i dag iklädda varsin rejäl hjälm. 
Riktigt härlig dag som t.o.m innehöll en gnutta regn. Närmare bestämt 12 rejäla droppar. 
Vi äter gott, dricker gott och njuter av livet. 
Den dagliga fysiska aktiviteten består förövrigt av simning samt "7 minute workout" :)

Kalispera!
/A 

måndag 16 juni 2014

Extra de luxe toppat med mos och grädde!

Tänk dig det. Alltså jag menar verkligen Extra de luxe toppat med mos och grädde. Det är nog så jag enklast kan beskriva det. Ett stort fett grekiskt bröllop helt enkelt. 

Sju på kvällen skulle vi vara i kyrkan men innan det skulle familjen samlas, drinkar intas och bruden beskådas och fotograferas. Vi dundrade sedan fram i en tutande bilkaravan efter bruden och hennes föräldrar.  
Vid kyrkan möttes brudens och brudgummens följen. Klockan var då närmare åtta vilket inte verkade bekymra vare sig bröllopsföljet eller kyrkans män. 

Vi som hade en idé om att ceremonin som följde skulle vara mycket strikt hade galet fel! I stället fick vi bevittna ett underbart kaos där gästerna rörde sig precis hur som helst i kyrkan under akten. Mobilerna ringde, man bytte platser, stod när man ville och satt när man ville. Det snackades och det fotograferades. 
Tillslut bröt ett fullkomligt ris-krig ut inne i kyrkan. På given signal gick gästerna till attack och nävar av vitt och turkost ris kastades genom kyrkan med full kraft så både brudparet och pastorn fick skydda sig med händerna för att inte bli golvade. Helt i sin ordning och precis som det ska vara.  En "ris-kastar-tradition" som får vårt svenska riskastande utanför kyrkan att te sig tämligen lamt. 

Utanför kyrkan väntades gåvor, snacks och mer fotografering, på höjden och tvären och bredden, innan vi drog vidare till festlokalen där det stod dukat för 175 gäster. 

Det skulle visa sig att det här var ett mycket litet bröllop med grekiska mått mätt. 175 gäster ses tydligen som en nätt skara. 
Det kan vara närmare 800 gäster på grekiska bröllop. 

Kvällen förflöt på ett oförglömligt vis. Mat, dryck, dans, mera mat, mera dryck och mera dans toppat med mos och grädde. 
"-Eat, eat, eat! You must eat so you can drink more!" 
Rätterna avlöste varandra under hela kvällen för att vi skulle mäkta med diverse drycker. 

Och alla dansade gammal som ung. Mest traditonella danser från ön. Det snurrades och klackarna slog i golvet. Det gjordes armhävningar och andra konststycken och ringdanserna avlöste varandra. 

Lyckliga, lyckliga oss som fick vara en del av denna stora, bullriga, magiska familj som med kärleksfulla hjärtan så generöst delade med sig av sina traditioner. 
Det här kommer jag bevara som en värdefull skatt i resten av mitt liv. 

Efaristo!!! 
/A

lördag 14 juni 2014

Military Training? Or road kill...

Lördag morgon... Planerat in ett litet bonuspass MT med kamraterna från skogen.
Allt för att ingen av oss ska förfalla för mycket...... 

 De här två var inte med,(alldeles för glada och starka)
Men de visar en klassisk "släpa-sårad-övning" som sänkt mången glad atlet!

Idag var vi sex överivriga som slöt upp i skogen. 
Lite sega och lite trötta, men laddade till max.
Maken hakade! Lyckliga Jag!

 Efter en total dödsföraktande insats av alla, så kan man väl lugnt säga att två veckors vila från den här träningen straffar sig så in i självaste h-vete!!!!

Ovan ser ni makens allra sista kraft, för kamerans skull.
En tiondels sekund senare rasar han och reser sig inte mer denna dag.

Men härligt var det! Alla kommer känna av det när vi vaknar.

Citerar min äkta hälft, som just ramlade i kojen, "body's shutting down...pathetic..."
...hävdar att en road kill borde ha bättre möjlighet att piggna till inför morgondagen.

Kul det här med träning!

Avslutar dagen med några avkopplande bilder från en vacker värld, istället för svettiga löpare:








 

fredag 13 juni 2014

Äntligen tillbaka!

Var tvungen att dra söderut. Längtan efter Grekland blev plötsligt alltför stark. Så här är vi nu, tillbaka på Paros och favoritstället Stratos appartments. Stället ligger ett stenkast från Parikia och egentligen var det familjen som driver stället som vi förälskade oss i förra sommaren. Härifrån har vi  full tillgång till hela ön eftersom de hyr ut både bilar, quads och moppar. 
Har hängt på Punta beach i 2 dagar. Tog vår första Kite-surfing lektionen igår. Vilken utmaning. Otroligt spännande och svårt. Men förhoppningsvis ska vi nog få till det så småningom.  Tålamod!!!

I dag väntade vi på vind hela dagen så vi passade på att köra över till Golden Beach på andra sidan ön. Riktigt härlig strand, kanske framförallt så här års eftersom vi turister än så länge är relativt få. 
Tillbaks till Paros kitecenter på eftermiddagen hittade iallafall sönerna lite, lite vind. 
Och vi hittade lite nya delikatesser istället....
Här testar vi för första....och kanske sista gången att äta sjöborre. Ja, alltså rommen. 
Gott? 
Enligt Claudio, till höger, en av världens främsta delikatesser. 
Smakade faktiskt mest hav med ett stänk av räka. 
Nu sänker sig snart mörkret över oss och i morgon väntar stordåd. 
Vi ska på grekiskt bröllop!
Återkommer med rapport.
Kalispera!
/A 

onsdag 11 juni 2014

Risk för överhettning och total kortslutning

Om huvudet envisas så går det aldrig riktigt att streta emot...
Hade ju lovat att tänka glada tankar om träningen igen!

Då kommer det något så ljuvligt som ett alldeles galet härligt högtryck in över våran hörna av världen!
Superhärligt, MEN....ack så taskigt för en löpare som, utan undantag, får problem med fötterna så fort temperaturen stigen över det normala, och tyvärr är 28 grader i skuggan inte det normala här på vår grusväg.

    Check!
Gnällspiken höll på att stryka med nånstans mellan intervall #8 och 9...
Nog allra första gången jag lägger mig för omständigheterna!

Och sen höll jag på att fullkomligen köra i diket dagen efter under min 11km långa uppvärmning i skogen inför ett Hot Yoga pass på Filborna..
Ser oväntat fräsch ut på bilden! Kul!
Haha!

Fick slå av värmen i yoga salen. 
Än en gång vek jag mig för omständigheterna!
Ingen märkte skillnad. Alla är svettiga mest hela tiden just nu! Lovely jovely:)

Gissar att min lekkamrat inte fryser i Grekland... 
Gissar att hon fullständigt struntar i mina intervaller...
Gissar också att hennes fokus ligger långt från träningen just nu...

         Men hon är bäst i alla fall!!!



tisdag 10 juni 2014

Från noll till hundra...

Joooodå, när en man bestämmer sig, då bara smäller det till och så händer det grejor!
Speciellt min man! En "doer" och inte en planerare och funderare som sin fru...


Så från att egentligen ha suttit sig i form på kontoret, med alldeles för mycket att göra för att hitta träningstillfällen, eller ens tid att tänka på att man kanske skulle träna lite...så drämde han förra helgen av Kullamannen och helgen som nu gick åkte Halvvättern med på ett svep!
På rent Brittiskt artighetsmanér, utan gnissel och utan att ens överväga alternativet!

Tiden, den var han inte helt nöjd med... Det varslades om en fin tid under loppet, men hettan slog till och med den kom krampen. 
Så sista milen blev en liten cykla, krampa, stretcha upplevelse för de flesta.

Han berättade glatt om killen som låg i diket bredvid honom och skrek och svor över benen, drog varenda oförskämdhet hans välutvecklade vokabulär förmådde, och det sista han drog var sin cykel, i en stor kraftfull båge, ut i åkern...haha! Lite roligt är det med folks tävlingshumör!

P&A då? Vilat vidare, som alltid efter tävling, då vi verkar ha det lite motigt att växla om till träningsfokus i huvudet igen.
Fick oss en transportrunda i söndags på 15 gnälliga kilometrar. Inte ett uns brittiskt blod flyter i våra ådror, det kan jag lygnt skriva under på. Gnällkärringar! Fullblodsklagare! Renrasiga tjurskallar...

               Men då kommer den här lilla kudden med sitt übertydliga budskap in!!!

Nu har Anna och hennes entourage flytt svensk sommar och unnar sig några Goa veckor under grekisk sol...
Jag kommer därför ta fram ovan nämnda tjurskalle och börja träna igen! Bara för att...

Moget. 

fredag 6 juni 2014

Apotekarens trädgård

En utflykt jag längtat efter länge länge!

Ett litet hörn av världen som verkligen är värt mödan att ta sig till!
Storgatan i Simrishamn 


Som trädgårdsnörd och livsnjutare, går man onekligen igång lite extra på en magisk plats under pergolan, bland blåregn, fikonträd och vackra detaljer!
Att få sitta i denna oas och njuta en fantastsik lunch i solen i sällskap av en likasinnad...
Den där kroppen som legat i hårdträning så länge och nu bara vilar, den har inte förlorat lusten till god mat!!!
Imorgon växlar vi tillbaka till atlet igen:)

Så jag njöt alldeles extra av att få bara vara, andas och ta in en magisk liten värld som mest liknar en lunchpaus i Italien.

Och precis som i Italien så formligen vrålade solen ner på oss från en klar himmel! 
(Vilket som liten svensk är extra extra bra när man vet att det regnar hemma...)

Så unna er en tur! Bara för njutningens skull!!!

Så här kommer det se ut nästa år så här dags, om jag får bestämma!!!
Lost World Racing:

              Tuscan Crossing






torsdag 5 juni 2014

#modeblogg

Modeblogg........ eller kanske ....."Badjävlar och helt vanliga jävlar".


På promenad med jycken möter jag en ytterst märklig man (nedan kallad MM) på stranden. 

MM: - Är du en badjävel eller bor du här?
A: -Öh, va.....badjävel? Öh, nä jag bor här...???
MM: -Jaha, för du såg så fashionabel ut med din hatt och din hund. Avspänd och elegaaaant på en och samma gång......som en badjävel. 

A: -Öh, va.....nä jag har bott här fram och tillbaka sedan jag var fem. 

MM: -Jaha....och JAG är född här förstår du men flyttade för många herrans år sedan till Stockholm. Så nu är vi bara här i bland.

A: -Öh.....ok......ha en trevlig kväll........men vänta nu här. Då är det ju du som är en badjävel!

Så, alla badjävlar och alla andra helt vanliga jävlar... det här är vad som gäller om du vill vara lite extra elegaaaaaant i sommar. 


Den fina linneskjortan (...eller jag kanske skulle kalla den blusen): 
Hängt i garderoben i säkert 5-6 år. Misstänker starkt att den är inköpt på H&M men lappen är borta så vem vet. 

De ytterst elegaaanta shortsen: 
Var en gång ett par byxor men klipptes av en solig dag då det skulle röjas i trädgården. 

Den tjusiga hatten: 
Den här  är jag lite stolt över faktiskt. Hittades på herravdelningen på Zara för ett par veckor sedan. Sönerna tycker jag är superpinsam men jag gillar den. 

Leopardmönstrade Vans: 
Ett riktigt kap för den fashionabla strandflanören. Kolla in Royale Skateshop i Helsingborg.
Behöver du coola skor behöver du inte leta någon annanstans. 

Och sist men inte minst The Dog:
StålHenrik, Jack Russel terrier, årsmodell 2005.
Ja, vad finns det att säga...en elegant hund klär en elegant matte. 

Tack och Adjö!

söndag 1 juni 2014

Time to rock and roll!

Lördag morgon 31/5.... 
Kullamannen Salomon Trail Tour 2014

Äntligen och samtidigt INTE redaaan!!!!
Skulle ju få till en formtopp innan man, än en gång inför omvärldens nitiska ögon, satte tänderna i berget.

En konstig krypande känsla av lika delar längtan och ren fasa över att man kan va så in i dödens korkad att man anmält sig Ännu En Gång!
Men i år var vi lite mer i fas, om man jämför med förra årets totala skräck inför Dödens Zon!

Hade t o m lite tid att se saker från den lite underhållande sidan...
Le lite åt det gravallvarliga fokuset hos de flesta, som om livet hängde på denna prestation. 
Att se en likasinnad i ögonen skulle kunna liknas vid landsförräderi.

Mänsklig nervositet tar sig många uttryck.
Vad gör han? Puttar bilen på plats?Haha! 
Eller han som ville skaffa sig en skvätt försprång.... Hehehe! 

Japp, lite roligt får man ha åt sina medtävlande!

En dito som briljerade var den här killen!!!
Första gången! 13 km (och sist han sprang 10 var för 28 år sen) med tre löprundor runt vårt 4km kvarter som träning, och en blind tro på att The Brittish Empire still rules...så drämde han till med sitt engelska dumhuvud! 
1.35!!!! Och utan en skråma!

               Förbannat stolt! 

Sen var det vår tur att dra iväg! Stod längst fram och hetsade lite...
Pang! Tre försvann som om de vore Kenyaner!
P drog efter och inväntade att bli omsprungen. A flåsade mig i nacken och allt va som vanligt. Bara vi och berget.
Ingen kom!
Höll fint tempo hela sydsidan ut till Fyren.
Nästa Pang!!!!
Vänster fotled. Praktstukning med knak och kras och killarna bakom kved lika illa som jag.
Vad gör vi? Som alltid... Spring vidare, litar till kompressionsstrumporna och ber till gudarna att det ska hålla.

Blev omdragen av en tjej som tydligen inte tänkte tycka synd om mig...

Hakade på som en tjurig 5-åring. 
Sen gick det så in i det! Väntade på de där riktigt överjävliga branterna, som denna gången uteblev.
Hela första 13 låg tempot högt. Vi turades om att dra och P fick sprinten in i målfållan.
Lite drickapaus och sen full sula igen.

Benen och ankeln gillade inte det höga tempot. Huvudet ville hålla igen i tron att de där vråltunga mot- och medluten skulle komma.
Det gjorde de aldrig!
Kändes lite knepigt att förhålla sig till när allt var över. Som att man blev lite snuvad på konfekten.
För segheten är ju vår styrka. Inte snabbheten... 

Dock tackar vi än en gång våra fina vänner på Kullamannen för en härlig dag!

P slutade på 2.04 och lade sig på sjunde plats.
A, som gjorde en "engelsman" (gick på närmast obefintlig träning) lubbade in på fenomenala 2.18 och säkrade nr 16 av nästan 60 tjejer som sprang de 20,1km denna lördag.

Så med foten i högläge och bandage, firade vi lite extra! Bytte ägg och kaffe mot drinkar(pang! Sade det då en tredje gång denna dag... Fast i huvudet:)) och en god middag i solnedgången!
Bästa stunden! När man kan suga färdigt på karamellen som hela denna dagen varit...

      God natt Berget! Ses snart igen...