tisdag 29 december 2015

Summerar lite

Inte många dagar kvar på ett år som både levererat och snott energi på flera plan...
Livet är till för att utvecklas och att vara snäll mot andra och sig själv. (Något alla inte fått lära sig)
Några fler borde få lära sig att tillsammans är man starkare och har roligare.

De där två på bilden har haft vansinnes mycket roligt ihop och kommer ta det till nya höjder i framtiden. För de två är definitivt starkare tillsammans!! Både i, och utanför, 'ringen'!


Lite ändring och utveckling mot det bättre, det strävar vi fortfarande efter, så därför ska tiden planeras bättre för att gynna livskvaliteten för oss båda.
Med detta sagt levereras förklaring... För det blir mer och mer uppenbart att det behövs för många!

Man måste bromsa och njuta!

Ibland önskar man att det fanns ett sätt att få människor att förstå att det är inte träningen som ska dominera livet, då har det gått överstyr (om man nu inte satsar på OS eller nåt, för då är det väl bra)
De flesta av oss är glada motionärer och en del måste nog lära sig att lyfta blicken lite ibland.
För i samma stund som man bokar av något roligt för att man ska träna, då är det bara att tvärnita och göra om/göra rätt!!!

Det får bli vår läxa till världen detta Nyår! Var närvarande, låt träningen vara en bidragande faktor till livskvaliteten, låt den inte vara livet.

Ta det från två som formligen äääälskar att springa, cykla, åka skidor, bada (inte simma) och alla andra härliga pulshöjande aktiviteter!

Livet är både kort och långt, och jätteorättvist.... SÅ NJUT OCH LEV!! VÄL!

Happy 2016 till alla

//Pernilla & Anna




fredag 25 december 2015

Precis som det ska va!

Juldag i badande sol, en iskall frisk till hård vind som fick oss att ta fram det gamla "kör-så-långt-du-vill-springa-i-medvind" knepet och lämna en bil där!
Sen får man Bara njuta!!! Vinden i ryggen, solen i ansiktet och en bil som väntar på lagom avstånd för att all julmat ska jagas ur kroppen!

Natten var blåsig som Sören, så bråte fanns det gott om längs vägen.

Knasbollen Anna, var överlycklig när hon hittade en Flowin' matta mitt ute på ett fält!
Lektant, borde det stå på hennes visitkort...

Nere i Viken och längs kusten var det fullt med folk, men på våra vägar väljer vi bort trängsel mot den vansinniga njutningen av att det är bara vi!

Den här lille mannen, som satt och viftade på sin minisvans i solen och mumsade på en go'bit var vårt enda möte!
 Jag hade också viftat på svansen när jag får go'bitar, om jag haft en dito!
Han behövde heller ej bry sig om den långa raksträckan, för den vände han ryggen och njöt i sin lilla stora värld!

Som sagt, så nära man kan komma att vifta på svansen när den lilla lekkamraten packar upp julpimpad kaffetermos ur väskan när vi kom fram till bilen!

Livet ÄR värt att njuta varje dag❤️ 

torsdag 24 december 2015

Midvinter i vårsol

Lillejul och en stund att njuta...

Det måste inte alltid gå fort eller visa utslag på klockan, även om det är härligt!

Idag flanerade vi i vårvädret och drömde om framtida stordåd, gamla meriter och drömmar som aldrig blir...

En härlig stund i vårvädret och med blicken framåt.
Vi är över The Hump!!


Snart får man mer tid att leka, när livet återvänder med ljuset... Tid att hyfsa resultaten!

Då blir så här igen:)) 

Så en fantastisk Jul till alla! Njut, vila och gotta er.

//P& A 

fredag 18 december 2015

Envetenhet betalar sig!

Det gäller bara att aldrig ge sig, så blir det bra till slut!!
Som idag...
Gav mig ut i mörker och regn, ville vika hem mest hela vägen, men något hände med luften efter en stund! 
Hoppet kom i ett smygande ljus.

Mycket riktigt, när 65 minuter passerat i skånskt motlut, så släppte högre makter efter och gav mig två fantastiska minuters dagsljus och vårväder!
Gäller att inte ge upp med andra ord...

Håller man på länge nog så blir det bra till slut! 

tisdag 15 december 2015

En lång tystnad är över

Jo...
Tyst har det varit här i vår lilla leva-i-nuet hörna.
Det kommer sig helt enkelt av att jag inte levt i nuet på en vecka...levt just idag i en veckas tid, drygt. Oroat mig, fasat och stressat över idag.

För idag var dagen för min Magnetröntgen av mitt knä. 

Jag är dålig på det där med sjukhusmiljö alla dagar i veckan. Extra dålig när det är mig det gäller. Riktigt tokdålig när det beror på något så vansinnesviktigt som mitt knä!

Jag överdriver inte när jag, lite skamset, erkänner att tårarna var inte långt borta när de rullade in mig i ovan vedervärdiga maskin.
Feg, fegare, fegast...och sen kommer jag

Aldrig att jag slappnar av i den miljön! Känner mig svimgärdig bara av att gå in i väntrummet.

Så sällan har man väl varit så lycklig att få komma ut i solen!! Kom hem till min välkomsttrupp och började sakta andas.
Så överlycklig jag är att jag får jobba i den här miljön och inte den föregående!
Att varje dag leva här! 

Ibland är det högljudda protester från dagens fegis, över att vara dömd att leva i det nordiska klimatet, men just idag visade sig vara en dag att uppskatta närvaron i tystnaden, ljuset och sällskapet.


Slår det mesta, när det visar sig från den här sidan.

Så nu ska jag bara invänta utlåtandet och hitta mitt förhållningssätt, sen kan vi börja andas på riktigt.


måndag 7 december 2015

Helt glömt att det var såhär...

Det var så länge sedan jag bemödade mig med intervaller på vår lilla grusväg att jag totalt förträngt hur tufft det är på platten!
Backintervaller är rena njutningen i jämförelse...

Men med dagens leverans av fullkomlig sol så var det att greppa ögonblicket och använda lunchen till något vettigt!
Intervall är mitt korta äckelpass som går att klämma in när tiden är kort.

Hejaklacken kom vrålandes runt hörnet och när de fått sina kex så backade de upp mig helhjärtat!
Ivägen hela vägen :))

Bästa av allt var dock sista spurten... Hörde grannen, en kämpande morsa till en knapp 2-åring och en 3månaders, men vansinnet nära i rösten..hota sin tvååring med att om hon inte somnade inom två så.......

Där har jag varit! I tre år! Utan avbrott.

Så båda barnen somnade tvärt i 3.45 tempo på en grusväg! (Fortare går inte med dubbelvagn, jag lovar)
Räddade av en svettig, lyckligt slut joggare!

lördag 5 december 2015

Svettig, geggig och lycklig!

Totalt brutalt lyckligt slutkörd och nerskitad med ett gäng likasinnade!!

 Dagens geggiga, regniga skrattfest i skogen vid Filborna var guld värd!!

Att få krypa runt i leran, glömma tid och rum och vråla på bortom vad sinnet tror är möjligt... Lycka!!

Tack för bästa skitdagen på mycket länge! ❤️ 

fredag 4 december 2015

Jag vill ju bara va bra!

Haha! Som Kalle Zackari Wahlström sade i "Svett och Etikett"...
"Jag vill ju bara att någon ska tycka att jag är superbra och stark"!!!

Jag vill ju bara ha lite...

Dagar som denna är den inte särskilt lättinförskaffad! 

Det regnar och blåser, tidsbrist och brist på dagsljus gör att marginalerna är tuffa många dagar. Särskilt för frisklufts-junkies som oss. 

Idag fick det bli kompisen i ladan: "Tacx'en den förhatlige"

Stirrar på skärmen, pest eller kolera? Dödstråkigt eller kvävande? 
Allt bortom öppna vidder, frisk luft och solen i ögonen.
MEN... En härlig möjlighet att bara köra!
Leva som man predikar. 

Så jag ändrar mina drömmar till att önska en riktigt regnig blåsig morgon med mys på en stillastående cykel och möjlighet att titta på kungliga nyheter på Aftonbladets hemsida!!!
Haha! Det är så lätt att bli nöjd och glad va!

Trevlig helg 

onsdag 2 december 2015

Hang In There...

Ibland får man bara andas, lita till att det ordnar sig och att det kommer en vår till slut...

Man får laga sig extragott kaffe, extra många gånger om dagen.


Man får ta fram guldstunder i sitt hjärta, stunder när man varit så vansinnigt närvarande i stunden, att världen runt omkring inte existerat!
 Man får stänga öronen när folk runtomkring börjar diskutera genvägar... Leva i sin egen värld där hård träning och stenhård vila betalar sig med en frisk stark kropp som levererar, som är världens bästa verktyg att leva med, verktyget till att njuta av allt det som är roligt! Riktigt roligt!!!

SOM DET HÄR!!!!!

Eller det här!! En kaffepralin i skogen!

Man får drömma om stunder där träningen inte varit det viktiga, utan närvaron bortom den.
Närvaron att bromsa och uppleva det enorma vi har runt omkring oss. 

Så för allt i världen....... Ge inte upp! Förr eller senare får man lägga ut lökarna i solen igen..
HAHAHAHA!!!!


Så i ren protest till väder, årstid och världen runt omkring, så gottar vi ner oss i gångna stunder idag.
Stunder av så mycket skratt, svett, sveda, värk, galna idéer och upptåg och fantastiska bad...koppar kaffe på bryggor, i köket i farten och i bakluckan...
Livet är toppen! Faktiskt!

söndag 29 november 2015

Rund är också en form!

I vilken form är du?
Jag skulle vilka säga att jag just nu är i "toppform". Har nämligen nått min vikttopp sedan flera år. Senast de här siffrorna lyste på vågen var efter några ljuva månader i USA i ungdomens glada dagar. Efter en dryg månad av lugnare träning pga speciella omständigheter, som jag gärna ska berätta om en annan gång, så har energibalansen inte riktigt funkat. För mig har det dock haft både för och nackdelar. Äntligen fått lite rumpa, lite slätare i ansiktet men kanske något tung för att glänsa med någon kilometertid. 
Ja, ja rund är också en form och livet är livet!

En månads vila har gett ett alldeles speciellt sug efter träning och efter att utmana kroppen med något nytt. 

Bestämde mig för att prova något alldeles nytt. Något där jag fick kliva långt utanför min komfortzon. GYMNASTIK!
Och nu är jag kär. Gick på min första träning, klarade mitt livs första handvolt och längtade sedan en hel vecka till träningstillfälle nr 2. 
I går vad det trampett för hela slanten. Med skräckblandad förtjusning passerade jag flera mentala spärrar och lyckades nästan sätta min första volt. Wow! Vilken känsla!

Men jag har inte bara längtat efter nya utmaningar utan även efter gamla beprövade med bästa träningskompisen. I våra pressade adventsscheman lyckades vi hitta 45 minuters själslig "rengöring" emellan regnskurar och lussebak. 
Så ljuvligt.

Summa sumarum: I vilken form som helst blir livet lättare med go träning och go träningskompis!

Glad första advent!
/Gästbloggare A 

Ps1: Nej, jag kan inte stå på en hand. Det är min son och personlige tränare gymnasten. 

PS 2:

Solgårdens must!

Har glömt berätta hur det gick med vårt lilla äppelprojekt som vi lämnade in i Ängelholm, ute på #Bjärebygdens Musteri.

                   Total lycka! Att vi genererar något så otroligt gott på gården!

17 st Bag in Box av en otrolig kvalitet blev det av våra 60kg äpplen från alla våra olika äppelsorter. 
Inga tillsatser, inget extra socker inget E-nr eller något som helst annat som man vill slippa. 
Bara våra fina äpplen!!

Så kom ihåg detta inför nästa säsong, eller om ni fortfarande har frukt kvar! Bästa grejen!

Hållbarheten på boxen är ett år, så det är ingen risk att man inte konsumerar dem i tid. 

                                             Så gott så gott!

torsdag 26 november 2015

Ofrivillig vila levererar alltid!

Livet och allt som det innebär, kommer som bekant, ganska ofta ivägen för den där perfekta världen man strävar efter:)

Men då! Då när man åkt på ofrivillig vila flera dagar på raken, så rasslar det till och så får man en sån där magisk upplevelse!!
För det är ju trots allt så, att man är lyckligast när man får röra på sig...

Ibland blir det något som kanske är, som det heter "Divine interventions" och man åker på extra vila trots att man inte alls vill det,och sen får man en dag som idag! 

Högre makter ser helt enkelt till att vi får lite medvind i tillvaron för en stund när de har jäklats med oss ett tag:))

Så nöjd så nöjd att det bara inte går att beskriva! Inte en endaste känning i dumknät, inget i hamstring och alldeles vansinnigt lätta glada steg!
Vindstilla, tyst och helt ensam.

Sprang hemifrån upp via Svedberga Kulle, kände suget efter skogen, men fel skor för gegga och halka...

Vansinniga raksträckor gick däremot bra!

Otroligt hur snabbt man glömmer hur platt, rakt och långt man kan springa i Skåne!
Men idag var det Outstanding!!

Långt där borta syns berget... Som vi längtar till med både själ och hjärta dagar som denna.

Ser fram emot helgen som lovar blåst och regn. Det som vi är vana vid:))
Man vill ju inte bli bortskämd..haha

Så kommer man då hem efter sina helt otippade 17km, smyger ut och letar ägg för en liten lunch...och jag tror att det bästa av allt är att de nog verkligen tror att jag inte vet att de följer efter mig...
Vart man än går i vår trädgård så har man ett led på 5 hönor och en tupp och oftast en katt också, i hälarna!

Underbart att leva med djur!!!


tisdag 24 november 2015

Utrustningstips!

Maken har varit drällandes i Amerikat och det är supertrist att ha honom borta. MEN något som alltid livar upp lite extra vid hemkomst är ju att, så stor man är, så får man alltid en överraskning!

Eftersom ett av mina eviga problem är kalla händer, så kom denna lilla överdragshandske från #The North Face in som en riktig värstingfavorit!


Testkörd i snö och blåst, regn och blåst och även på cykel i regn och blåst!
Dvs alla väder Skåne har att erbjuda just nu...

Jag har alltid kört Hestras stora Gore Tex överdrag, som jag använder i bergen, när det brallat i lite extra, men dessa är fantastiskt smidiga och tar upp lika stor plats i fickan som en chokladbit!

Så det är bara att hugga valfri löparhandske och sen kränga dessa utanpå och allt blir frid och fröjd!
Bara ett litet "aber", svåra att torka näsan med, så ha en fluffig mudd som sticker ut på ena armen..:)

Det var allt från regn/blåst/snö/regn/blåst-hålet där jag hänger idag!

måndag 23 november 2015

Spontan multisport

Efter lördag natts fullkomligt galna snöfall här i NV Skåne, så var det dags att byta inställning och tänka i nya banor...

Utsikterna för vår lååånga härliga söndagstur, som vi längtat efter i sex veckor, ja de såg lite klena ut.

Ovanpå att det låg massor med snö i hela vår värld så ven en vansinnes ostan som inte lämnade någon oberörd.

Anna var eld och lågor över att få åka längdskidor, jag hade kört fast i skallen med att jag ville springa...

Fanns ju bara ett sätt att lösa det på! 
Lite multisport på nytt sätt.
En störig löpare runt benen kan utmana ganska avancerade skidåkare.. Haha!

Jag kutade runt runt och fram och tillbaka och gissar att båda skidåkarna var ganska nöjd när jag sprang hem...:)
Men jag tackar för att jag fick va med!
Tack och lov är båda hundägare och är vana att ha någon som snor runt benen när de är ute!

Vi fick dock ihop närmare 90 minuter tillsammans! Och allt är roligare när man gör det med likasinnade! Även om man inte gör samma.

Så en lite trist grå novemberdag levererade djupsnölöpning som hette duga, helt otippat härlig träning.

Sen vakande vi till idag!!!!
Strålande vackert, isande kallt och helt förunderligt att få riktigt dagsljus!!!

Glad att jag inte plockade alla äpplen trots allt! En liten blåmes som äter buffé i solskenet.

En del av de boende på Solgården är dock måttligt roade när det är kallt om tassarna... Idag har de kommit hela två meter längre ut än igår. 

Nu väntar vi bara på vad morgondagen ska komma med för överraskningar.

Ut och njut för en liten stund. Själen tackar er! Blå himmel är medicin för både den och humöret...