Idag!

Idag! Japp, vaknade till den tunga Skånska dimman, övergående i lätt duggregn, en värld som är så grå så grå så förbanneligen GRÅ! Och jag hatar, ja, HATAR, det.
Ute på landet där vi bor, där finns även ett gäng glädjeälskande bönder som har en klubblokal strax över fälten från vårt kära Solgården.

I detta glädjen hus måste de ju veta hur man förlustar sig en dyster dag? Min mamma fick när hon var liten, av min morfar, lära sig vad just IOGT, står för! Idioter-Och-Gamla-Tosingar

Nog om det... Alla ni som tar åt er, skål!




MEN! Vad man aldrig hade kunnat gissa var att denna dag, som såg ack så bister ut när den började,
skulle kunna bli så härlig!
Jag fick köra dagens sista kund utomhus i strålande sol och sen sladda direkt ner till dagens latmask, läs allas våran A, som bjöd på kaffe på trappan!

En kopp i solen gör livet!

Trots att det skrek i min kropp och själ att jag skulle ut och kuta och ta tillvara detta fenomenala löparväder, så ska man ju ibland leva som man lär, därav ovan nämnda tvärnit med kaffe på trappan istället.
Kroppen var trött trots ett ivrigt sinne. Sinnet försökte in i det sista.. Men gav sig självmant när kakorna kom fram.
Så där fick vi sitta och gotta oss och prata om alla stordåd vi har bakom, och framför oss! Lite löst bestämde vi att 07.30 imorgon borde det vara ljust nog för en runda, men redan långt innan jag gått hem hade vi övertygat oss om att det där, det var en synnerligen dålig idé...
Sovmorgon it is!
Kanske inget man blir särskilt vältränad av, men eftersom att vår stora familjs nya löparkung (som förmodligen kan sälla sig till förra inläggets fantom) gav sig ut och trotsade mörker och tvärtjock dimma, så kan entusiasterna vila! Därför tackar vi ödmjukast A's fine make för kvällens motionsinsats och skålar för nya bravader...