Intervallågren

Någon som känner honom?

Ni vet när man går och lägger sig med en smått ångestliknande känsla i magen....

Bara för att man vet hur jobbigt det kommer att bli.

Nu är hon snart här och hämtar, regnet piskar ner som sig bör.

...och jag häver kaffe som, precis som vanligt, kommer skvalpa i magen och göra saken ännu värre! Funderar för fullt på alternativa rundor, träningsformer, fika, ja vad som helst som gör att jag slipper. Kanske borde jag vänta ett par dagar, det är ju så längesen att det inte kan va bra för kroppen. Mjukstarta lite..

Kanske bara köra lite jogg? Igen.

Eller vila idag och köra imorgon?

Livet är så bra! Varför gör man sånt här mot sig själv? 

Jo! För att nånstans längs in i själen är det nog sjutton det bästa som finns!!!

Hahaha!!!! Vi hade tänkt springa 20 sprintar på Svedberga...

Och nu när jag skriver detta så kommer det ett sms från A!!! Hahaha!

Hon har det visst likadant:)

Kolla!

See you on the flip side!