Vårsnuva och medvind

Ibland faller korten på plats och vinden blåser i ryggen, solen skiner och våren bubblar OCH lekkamraterna är lediga!

Trots att jag faktiskt inte borde, för att jag åkt på något så irriterande som en mesig liten förkylning, så konstaterade "doktorn och doktorn" att den involverade varken halsont eller feber, och därför fick man springa i långsamhetens lov!

Anna hade nog kunnat dra på och ha en riktig toppenrunda, men eftersom även den klenare yngre generationen skulle med så fick hon tagga ner och göra annat på vägen...:))

     Dagen medelålders va!!! Haha!

Vi fick en riiiiktigt långsam och vansinnigt härlig tur i det där magiska första vårljuset! Värt varenda snörvel och nys!

Så med toarullen och chokladkakan i näven jobbar jag nu på min återhämtning.

Fönstertittarsjukan kallas det hos äldre, när de fular till sig en paus för återhämtning...

Bäckstirr? När vi yngre skogstokiga behöver fuska...?! 

Summerar dock en fantastiskt skön runda som jag hoppas hämta mig från inom den snaraste framtiden.

För nu är det vår!! ☀️ 

Menisk, Ganglion, Baker cysta osv osv....

Listan kan göras lång, som en hel novell att läsa... eller rättare sagt, som en deckare som förhoppningsvis har ett bra slut.

Svaret på min MR på vänster knäet kom förra veckan. Det tar tid att smälta och ställa om huvudet, men jag börjar komma till rätta med mitt förhållningssätt till det hela.
Framtiden är lite suddig, men det börjar som sagt klarna.

Jag har en ordentlig ruptur på inre menisken som ligger och bråkar med artrosen i knäet.
Ovanpå det så ligger där en Baker cysta och ett ganglion ungefär på samma ställe och som krydda på moset är brosket på baksidan av patellae, knäskålen, inte heller till min fördel.. och så lite nivåskillnad på kondylerna på det ,så är man som en pigg 100-åring då!

MEN eftersom jag känner en av världens ledande ortopeder, i New York, så fick han ta del av resultatet av röntgen och var snäll och ringde direkt. Vi kom fram till samma sak.
Att vi låter knäet vara. Jag har inga mekaniska problem med det och därför låter vi det vara och försöker fokusera på att variera belastningen, träna ordentlig styrka och verkligen njuta av den löpning jag unnar mig! 

Smärta från och till får jag leva med.

Detta får jag också leva med!!!

Så jag är tyst och njuter av att få leva precis här!!!

Trevlig helg från "Halta Lotta"

Snöfys!

Kvällen fick en härlig avslutning med mitt finaste gäng entusiaster!

Själv är man coach och kameraman, men lika glad för det.

Naturen levererar redskap och värdergudarna släppte på trycket med både vind och kyla, så kvällen blev tyst och superskön!

Man har då som bekant inte roligare än coachen säger att man ska ha, haha!

Så för alla som glömmer hur mycket kul man kan ha i snön och ge sin kropp lite alternativ träning och frisk luft... Hugg tag i hela familjen och ut och ös på!!!

Snart är våren här och då har vi inte samma gratis utmaningar!

Hump day!

I England, där min käre make kommer ifrån, så är onsdagarna kända som Hump Day...

Man är över guppet och det vrålar mot helg!

Helgen här har vi passerat guppet i vår vita månad, något som nu knappt noteras eftersom mjölk är vrålgott och maken har slutat hävda att han är laktosintolerant för att han är sugen på en öl:))

Vintern har sitt grepp om vår värld. 

Trots att jag helst åker iväg till snö och kyla, och har den eviga våren här hemma på Solgården, så är det så vackert även nu.

Trädgården har sitt magiska tysta lugn...

Träningen blir lite alternativ när snön ligger! Gäller att passa på och staka undan, för snart är det över igen!

Springa och cykla kan man göra alla de andra dagarna på året!

För det är ju trots allt så, att skidor i alla de former, är det allra bästa som finns!

För att sen återkoppla till ovan nämnda gupp...

Det firade vi på bästa sätt:))

Planer är till för att förbättras och utvecklas!!

På det igen imorgon..

En riktigt bra dag!

En dag som kramats ur till sista droppen, av total njutning och närvaro i en vindstilla och magiskt solig värld!

Kustnära längdskidåkare i Skåne har nog de lägsta kraven av alla skidåkare:))

Bara det ser vitt ur när man kisar, så är vi rent överlyckliga och bränner varv efter varv i gräsigt, stenigt, sandigt före som för stunden känns som en dröm!

Jag formligen bubblade av lycka över min ensamma timme på Vikens golfbana i morse!

        Så glad, så glad!!! Alldeles själv!

Jobbade sen ute i samma magiska värld några timmar....

...för att då dra mig tillbaka för en lunchpaus.... I SOLEN!

     Man imploderar nästan av lycka!

Dagen fick avslutas med två lika lyckliga entusiaster i pulkabacken, och tillika min arbetsplats,med världens vackraste utsikt

Så om alla dagar nu bara blir bättre så ligger 2016 helt i fas med min planering:)

Vin i mataffären!

Jo!!! Verkligen!

Fast detta inlägget handlar faktiskt inte om det, utan om att livet är en ren inställningsfråga, att verkligheten är den vi skapar åt oss själva i våra egna små kloka huvuden...

Så därför är det också en ren inställningsfråga om man kan köpa vin i mataffären:))
I den verkligheten jag lever just nu, ja då kan man minsann det!


För visst är det så välbekant, men ack så knepigt att påminna sig om ibland... att man inte har roligare än man gör sig!
Det är faktiskt ett alldeles enormt allvar i den simpla kommentaren. För att gå från att rycka lite skämtsamt på axlarna och säga just så, till att faktiskt ta till sig på riktigt att verkligheten skapar vi själva genom hur vi väljer att uppfatta allt runt omkring.
Hur människor behandlar dig... det väljer du själv hur du låter det påverka dig.
En präktigt dålig träningsdag, må det vara väder eller motivation...vem styr hur du ser på det?
Vädret så där i allmänhet???
Förmåga och kapacitet i dina handlingar?
Dina resultat i allt du tar för dig!
Vann du inte, eller hann du inte? Hur går man vidare i sitt huvud med sina egna fördömanden av sig själv?

Välj att kisa!!! Välj att vara en riktig bästis till dig själv!!! Välj att ha lite roligare fast allt egentligen kanske inte alls känns så. Flina lite i onödan så lovar jag att det smittar!!

Jag erkänner villigt att jag efter det präktigt motiga 2015, kommer köra precis ovan experiment på mitt liv i allra högsta grad!!!

2 seconds of fame!

Alla har vi vår stund att lysa lite extra...

Här är min:))

Man kan inte se filmen här för att den är inte min att förmedla, men mitt stora filmgenombrott går att skåda i kassorna på Ica Maxi i Helsingborg!!

Där går hela den magiska rullen som vi delvis spelade in i skogen långt innan kossorna vaknat en morgon i somras, med rökmaskin och allt!

Annars är min glansperiod definitivt inte så här års... Lite för isigt under slasket för att knäet ska gilla det. Lite för bitigt i mina kinder för att själen ska tycka det känns toppen. Men trots det så är det alltid lika vansinnigt härligt att få vara utomhus!

Inomhus lever vi vår vita månad, jag och maken. Botaniserat lite bland alkoholfria viner och knasiga teer... Konstaterar att när det gått tillräckligt med dagar så är t o m det alkoholfria alternativet gott!

Kvällarna tillbringas med trädgårdstidningar, som man ju kan läsa helt utan stress så här års, och den givna koppen...

Lite Panforte från julen sitter som en smäck till det.

 

Ja, glöm nu inte att lyfta blicken om ni står i kassakön och drömmer om träning eller ert eget filmgenombrott:))

Min stund att synas är ingenting, men en rolig grej.

Inte så som dagen enorma förlust för världen, den mest otrolige ikonen som han var, David Bowie.

Det blev tomt i hjärtat när nyheten kom imorse. 

Många stora som är borta nu, som ingen aldrig någonsin kommer att kunna mäta sig med.

Kall magi

Trots att vädret och de korta dagarna inte gynnar livet för en utomhusfantast, så var det alldeles enormt vackert för en stund idag!

5km ren lycka, lugnt och fint med enda syftet att hinna få frisk luft och ljus!

Fram och tillbaka, fram och tillbaka några gånger, för att samla några meter...

Så oerhört härligt att man nästan ville stiga i!

Sällskapet uppförde sig, blev bara blöta upp till knäna och om magen under tiden:))

Längtar efter långa härliga vårdagar och vackra sommarkvällar med massor av tid att leva, leka och gotta sig.

Isande vind driver tempot

Nyårsdagen är för mig den enda dagen på året när pyjamasen aldrig åker av, när jag ligger framför tv'n och njuter av årets finaste program, Nyårskonserten från Wien!!

Denna alldeles fantastiskt vackra och glada tillställning har funnits på min "bucket list" så länge jag kan minnas!

Igår blev det dock ändring på latmaskens gottedag....

Efter konserten, tack vare så mycket sittande de senaste dagarna att det liksom börjar göra ont på ett nytt sätt, så började det nya året med ett härligt backpass på Svedberga Kulle, tillsammans med två cyklister!

Bara den ene fastnade på bild, trött och glad med lilla frun.

Den andre var ännu tröttare och därför är bilden suddig...:))

Det blev dock en fantastiskt skön lagomrunda för en tredjedel av oss!

Idag var det en heeeelt annan sak.

Vinden isande kall från sydost, lätta flygande flingor och bara ivern att ta sig fram till utlovad fika, lite lätt försenad, drev upp tempot på mina stelfrusna 7km till ett tröskelpass med ringande öron.

Fikat!!! Värt att kuta för!! Alla vet inte hur man får i sig den på bästa sätt, men det är alltid lika gott!

Tröskeltanten fick två!!!

Allt detta får alltså summera en fantastisk flygande start på det nya året!

Både fart och belöning! 

Precis som det ska va.