Stighudar och solsken...

Hemma på platten men huvudet är kvar i bergen.

Sista morgonen innan hemfärd. Maken åkte på att dra på stighudarna när solens första strålar gick upp över Caron och dalen fortfarande låg i kylig skugga...

Mötte T, den andre vapendragaren halvvägs upp. Han hade fått i skallen att han skulle kunna slå mig upp med en tjuvstart på 30 minuter....

Det är svårt när den här nörden går på ren och skär lycka!!!

Så... Nej, den lätte gick inte.

 Sommarvärme i byn när vi kom ner. Måttligt roligt med bobblevest och lånkalsong då.

Men aldrig smakar väl Java bättre än efter att ha sett solen gå upp över Mont Blanc!

Så för denna gången säger jag tack och adjö. A la prochaine!