Mitt i en hektisk och enormt rolig jobbresa i Provence, på väg till hotellet sent igår kväll, så hamnade vi på sista stapplande sträckan före mål av Ironman Nice!
De var tuffa kämpar som kom stapplande. Knappt styrfart och med en vilsen, tom blick kom de saaaakta saaaakta med ena foten framför den andra på ren vilja.
Så var det däremot inte imorse när en annan skulle ut!!!
9 km på hetsigt magiskt snabba ben!!
Lycklig att få röra på mig efter två dagar sittandes i bil runt Provence.
Toklycklig!!!
Sprang hem till frukosten och satt och fundersamt tittade på de stelbenta triatleternas försök att göra det bästa av den enorma frukostbuffén...
Konstaterar än en gång, att det där är inte för mig.
Jag gillar stt njuta. Inte plåga mig.
Njuta tuff träning, ja. Men inte så till den milda grad att man inte kan fungera dagen efter.
Kram och tack från livsnjutande mespropp....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar