onsdag 27 november 2013

Falla, föll, fallit... Löpning i mörker

Jo, igår, traskandes i sköna lågskor längs havet, med solen i nyllet och inte en själ ute....vad går man då och drömmer om?

Givetvis!!!

Mörkerlöpning och pannlampor! What else?
Det var ett stort gäng tokstollar (läs, fina tuffa vänner från Transylvaniens äventyr) som gav sig upp för ett par timmar på Kullaberg i mörkret igår kväll.
Eftersom man inte bara är löpare utan även cyklist, så skulle det istället slitas sadel för P denna kväll.
Dock gick ju tankarna osökt till nya leksaker!

Har väl börjat inse att mina gamla Petzl lampor är inne på sista versen, att makens überdüber starka strålkastare till cykling, inte riktigt är vad jag kommer att släpa med mig i skogen...
Men den lyser upp!
Måste kunna se! Inte en chans att min högertass klarar en stukning till på ett bra tag. Så rejäla doningar
som lyser upp kommer att önskas av Tomten!

För det kommer att dröja innan man kan lita till dagsljuset... När skuggorna från de allra minsta stenarna på stranden, är så hääääär långa när solen står som högst, ja då dröjer det innan det blir långa fina dagar igen.


Så vad ska man då unna sig? Håller på att gå ner mig i pannlampsträsket!

Läser om lumen, räckvidd, vikt, bränntid, vattentäthet och siffror i all evighet, allt som givetvis toppas med den ena tuffare prislappen efter den andra...
Sitter någon som läser detta, inne med någon vital information som kan hjälpa...Hojta gärna till!!!


Enklast och billigast?

Spring på dagen! 
Det åkte man och barn på häromdagen! När mamma måste vila, då blir det tvångskommendering!

Tro det eller ej, men nedan lilla snodd är det elakaste träningsredskapet vi har här hemma! 
Go get one!!!


Man tror inte att man kan känna Ågren vid synen, men jo... När man vet hur det känns i ben och lungor, springer man gärna på andra hållet när det kommer fram.

Nu ska jag göra just det...springa på andra hållet!
Variation förnöjer, som det bekant heter! Ska förtjäna ett tårtkalas hos närliggande bloggare i eftermiddag...



söndag 24 november 2013

Som honung för själen...

Med iskall vind i ryggen och värmande sol i nyllet tuffade vi på i arton goa' från Mölle till Viken. 
Hav, kor, grus, gräs, asfalt, en och annan kuse, vinverandor och livsbejakande samtal. Det här är vad löpning handlar om. Att njuta från början till slut med bästaste träningskompisen. Inga tider, ingen trängsel, bara njuta! Honung för själen helt enkelt! 
Väl framme på Solgården fångades dessa skönheter (?) på bild. :)))

What a sweet Sunday!
/A

onsdag 20 november 2013

Kotteplockare i motlut

Jo... en liten kotteplockare är man ju utan tvekan! Trivs mest och bäst i buskar och på berg och delar helst den tillvaron med likasinnade.

Idag, en dag som alla andra, men som skulle visa sig innehålla nya kottar och nya mot- och medlut!

Eftersom A kör företagsbajk, så hakade jag på M, vår transakompis (sorry M, det låter värre än det är...)
och gav oss av mot Vallåsens vedervärdiga motlut.
Någonstans på motorvägen, på Hallandsåsens nordsida, så började bil-pannbenet softa till sig.
Att köra hela vägen till Vallåsen, när hela åsen lutar lika illa, det kändes som tid slösad i bil, som kunde användas till att jaga höjdmeter!

Så vi dök av vägen i vid ett naturreservat i bokskogen och tog oss en bit upp för en skumpig grusväg.
Vilken toppendrag!

Nästan 1 km upp, varvat lätt motlut med tuffare! Full fart ner igen och ja... ni vet hur visan går...
När kroppen är slut är det jättesvårt att räkna till 7...därav kottarna. Varvräkning på Morfars tid?

Vi dunkade in 7 varv och dryga 12km i benen! Trötta, sjukt nöjda och glada delade vi en banan på hemvägen, pratade berg, hm och roliga rundor vi skulle kunna ge oss på. 
Pratade den aldrig sinande högen av svettiga träningskläder som växer vid tvättmaskinen, som ligger på delad dumboplats med tidsbristen att leka!
P svängde ut från parkeringen på Erikslund ochvhade visst omedvetet försökt eliminera ett av problemen!

Undrar om man kommer tillbaka imorgon och så står den där med nytvättade grejor och ny banan? 
I wish...

Kom hem, duktigt kall och ruggig och dök på makens nya investering i vår livskvalitet!
Aldrig smakar en Joe så bra som den stunden!





söndag 17 november 2013

Life is a bumpy road...

...but you can't beat the scenery.....

Ibland ska det jävlas helt enkelt. Och ovan engelska uttryck har jag levt över halva mitt liv på.
Att livet är en sjuhelsickes resa, men utsikten är oslagbar!

Så är det.

Idag, söndag, "vår" lilla dag i veckan för en tur i dojjorna. Att få gotta oss tillsammans, ventilera liv och verklighet, drömma och bara vara...

Men A's väg var bumpy och P fick dra ensam när A var fotbollsmorsa och kalasfirare...

Så här vackert var det när jag lämnade Mölle 15.00 för den fina vägen hem mot vischan. 
Fullkomligt och vackert. Medvind och tyst, stilla och bara jag. Bara stegen i gruset, andningen och en lugn puls i öronen uppblandat med några måsar.
Lycka!

            Möllan ovanför Lerhamn i solnedgången

              Var ute i närmare två timmar, och de här kompisarna ver de enda jag mötte!

Det kändes lätt idag igen! Tror att jag ska bli en mysjoggare för resten av mitt liv! Så där lite lagom puls, lite mystempo, lite lagom teknik, tankar och drömmar. 
Kan vänja mig vid att hänga i bekvämlighetszonen mest hela tiden!

          Och så ska jag bo här! Mitt och makens absoluta favoritställe på denna sidan den Spanska 
           gränsen...

        Solen bar dök ner i havet! Blev mörkt nästan direkt.

Men så galet vackert! Inte profilen, men hela världen runt omkring! Så tyst och så synnerligen lugn för att vara vid det evigt vrålande Öresund!

                 Från sol till måne!
Kilometer nummer 19! Hela världen hade bytt skepnad... Lite kallare och brasan lockade ganska så rejält kan jag säga! 
Vem f---n är ute och springer när man kan mysa framför brasan med sina fina killar och en god Italienare?
Behöver jag säga att det sista km var den snabbaste...?


lördag 16 november 2013

A vill till skogs...

... men den här lördagen var det inget annat än gym som stod på schemat. Lyckades i sista sekund få bilen att svänga av mot gymmet i stället för att dra rakt till det härliga berget. Det finns ju en del små skavanker på den här kroppen som måste tuktas innan nästa års löparkalender så....
Sometimes you just have to do what you have to do! 
I klädd full löparmundering, ger i allafall en känsla av rätt sport, stegande jag in på gymmet med tunga steg.

Men...bara man lägger upp det på rätt sätt och ser till att svetten rinner även i gymmet så kan det ändå bli ganska kul. Intervaller på bandet, balansövningar på boll, styrketräning för spurtande armar, lite bonus för magen och go' mjölksyreträning inför vårens backar. 

Upphopp på låda eller "över stock och sten" ....bra att trippa ner över låga lådan för att spara knäna på vägen ner. 

Fotomontage...? 
Jo, jag är inte så duktig så jag kan stå på bollen och fota samtidigt....inte än ;))
Fin träning är dock stående balans på boll, börjar funka riktigt bra. 
 "Hantelsprint" varvat med varierade hopp till Bosu. Perfekt för att stärka fotleder inför skogsturerna och bli stark i de drivande armrörelserna. 

Och det här då?? 
Ingen aning, bara gött att kunna :))

Nästa träning måste få bli i det gröna! Den där ljuvliga känslan av frihet som bara infinner sig när man tränar ute. 
Nope, det är inte jag :)) utan lille sonen som även han blir som en kalv på grönbete när han får leka ute med sina kompisar. 

Hej!
/A

Urvriden och lycklig, en löpares dröm!

Jo, så kan den bästa känslan beskrivas! För en löpare då då... Eller egentligen alla som är fullkomligt och helhjärtat närvarande i sin träning.
Som dag efter dag, vecka efter vecka och år efter år lägger sin själ i att utmana sin kropp och knopp!
Kanske inte för att prestera några olympiska guldmedaljer, men för att uppnå ovan nämnda fullkomliga känsla! Där man går som vinnare ur sitt eget race mot diverse elakheter, som tex motvind (cyklistens värsta mardröm, eller i a fall cyklisten A...) eller vad huvudet nu valt att kona in på för dagen.

Idag var det som bekant lördag, och på P's lördagsschema står ju MT och Hot yoga i oslagbar kombination!
9 grader, en snål vind och ett lätt duggregn. YES!!!
Så här stark kände jag mig! Nästan hela passet.... När det var dags att yoga, så där en 125 dips, 400 jämfota härliga långhopp och X antal sprintar senare...ja då var det inte mycket kräm kvar i den här tuben, som min käre far skulle uttryckt det!
           Lite mer åt detta hållet...

Kan dock summera dagens ytterst Goa träning med att jag nu är precis var överskriften säger! Som en gammal(japp)
trasa som liksom förlorat all stuns och uppsugningsförmåga! ( det där med uppsugningsförmågan det får jag återkomma med ikväll:))

torsdag 14 november 2013

Tack gode för Företagsbike!

Vardagen ter sig lite annorlunda för mig sedan några veckor tillbaka. 
Istället för att på lekfulla ben springa i backar tillsammans med P spenderar jag mina vardagar i Lund. 
Som tur är så finns det företagscyklar så att så fort jag ska ut på äventyr låter jag bilen stå. Luft!!! 


Grön av avund, nej...jag vet avundsjuka är inte vackert men jag är bara ärlig, läser jag om Ps härliga turer här på bloggen. 
Håller tummarna för fortsatt löparväder och för att P vill leka en stund i helgen. 
Nighty! / A

onsdag 13 november 2013

Teknikonsdag!

Man roar sig så gott man kan!

 Eftersom vädergudarna just nu är inne på någon slags varannandagsväder så får man unna sig inneträning varannan dag då!
Igår var det varannandagen.... Styrka, yoga och spinning, allt på det berömda gamla korkade pannbenet, vilket är det starkaste benet jag har!
Inneträning brukar annars falera och bli inteträning... Dvs, pest och pina att behöva gå in och göra sånt som annars är bästa syrekicken!

Idag var det en sån dag! Junior var kommenderad på jobbet en timme tidigare, så P bjöds en bonustimme på morgonkvisten. Dito timme med sol och en frisk västan, 8 grader varmt och kaffet i magen....

 Har köpt mig en bok. För att bekräfta mina åsikter, funderingar och kunskaper!
"Det Perfekta Löpsteget", ytterligare en bok i träningsdjungeln, men som verkligen fokuserar på exakt det jag jobbar med! Thomas Renckmann, mångårig löptränare, har skrivit den.
Massor med konkreta tips, upplägg och tips för den hågade!

 Så eftersom att min kära vapendragare numera jobbar sig i form, så får jag försöka hitta på nya infallsvinklar på träningen, så att jag verkligen gör vad jag ska...

Idag gick alltså långrundan i teknikens tecken. Hög höft, lätta steg, låga axlar m a ord...
Det visade sig att om man måste tänka intensivt, så går 90 minuter ganska fort!!! Haha!

Alltså gällde det att inte bry sig om tid, puls eller sträcka. BAAAARA fokus på hur det kändes!
Kom hem, 16km senare och konstaterar att jag legat 10 slag lägre i snittpuls, än jag vanligtvis gör på samma sträcka, och lyckats hålla mitt masktempo!
Kamerapauser, skoknytning, hästklappar och motvind till trots! Det slutade på lätt-långrunda!
Inte tung-helvetes-långrunda!

 Bara därför ska tjejerna som jag ska träna Utefys med på stranden, få köra så himmelens mycket hårdare.... hehe!

          ....inte idag heller...:-))

måndag 11 november 2013

Kadensmåndag minsann!

Efter en helg som gått i både träningsvärkens, och KAK-komans tecken, så var det nästan härligt med måndag!

Lördagens Military Training blev ett rejält produkttest av våra kära Houdiniprylar!

Det regnade, förlåt, det hällde ner vatten från skyn...det blåste och det var i det närmaste mörkt när jag drog iväg kl 9.30!
Ljuva november..........:-(((

Mössa, jacka och nya favvofleecen från Houdini, fick sig en rejäl omgång i skogen i gegga, väta och på en svettig, hyperladdad P! 
Icke oväntat så höll de måttet med råge och det enda som var sönderkört när passet var slut, var några nya glada deltagare som gav allt och en himmelens massa mer! De killarna stängde inga barer den kvällen, det kan jag garantera!

Söndagen var ju då Fars Dag.... Dvs, ingen långgrunda för Mor...
Däremot en 7'a, i duggregn, som inte gick av för hackor! 
MEN dagens stoooora begivenhet var den otippade kakorgien man belönades med när jubilaren på  The Summit skulle fira av ytterligare ett år!
Hembakat á la classe! Så in i bängens gott och snyggt att jag inte fick upp kameran ur fickan, men min förhoppning går till att om ni kikar in hos dem, så finns i a f tårtan förevigad snart!

Om inte, så take My Word for it.... Bjuder de någonsin in er på kaffekalas, så tacka för fasen inte nej!

Måndag var det ju då då!

Lika miserabel som lördagens väderlek var, lika fullkomlig var dagens! Mot husväggen värmde solen som vårens första strålar och det var alldeles alldeles stilla!

Går man då in och betar av alla tråkgrejor på sin "to-do list" eller går man ut och pumpar bågen?

Yes, rätt svar! Kolla vilka vyer! Inte en själ ute, bara P, kossor, hästar, grisar och några katter som gottade sig i solen...

Ser ut som en äldre herre med keps och kagge som är ute och cyklar.... Rätt svar är dock P med makens för stora cykelhjälm, jacka och dubbla tights.!

Det blev schweinekallt så fort man kom in i skugga, vilket var ganska ofta, då solen inte orkade sig 
över mer än hustaken..

Fick dock ljuvliga 90 minuter i lagomtempo som fick själen att le! 
Övade mig på kadens! Löparben är ju oftast inte så villiga att trampa så där überfort, utan tuggar gärna på lite tyngre växlar...
Alltså såg jag möjligheten idag, när det rådde bleke i hela vår värld, att öva benen att ösa på!
En konstig och ovan känsla för den här trailtanten! Men det ska nog gå att få ordning på till slut.

Kom hem på grusvägen och då kom vår finaste välkomstkommité och joggade sista biten bredvid mig hem!!!

             P som bara ville ha en hund, fick en dito i en lite annorlunda skepnad....



torsdag 7 november 2013

Hypade mingelgäster

En alldeles ovanlig kväll!
En torsdag kväll, som vilken annan, men ändå inte! Det var invigningsmingel på fysioklinikencity.se
där vi återvänder varje gång vi behöver tejpas....
Catta, vår alldeles egen tejpguru, är numera delägare till detta fantastiska etablissemang!

I alla fall en av oss som ser ut som vanligt folk... P hade varit ute i buskarna och jobbat och hann inte piffa mer än en grön kjol.
Catta, the tape master, i mitten, rekommenderar vi varmt. Hon har glimten i ögat men är stenhård i sina direktiv för vad som är bra för oss........

Ska bara lära att lyssna och ta in, acceptera och fokusera. Men sen är det ju så svårt när man har så roligt mest hela tiden!
Kul var att konstatera att många, som vi inte pratat med på åratal, känner till våra äventyr i bergen! Alltid roligt när man kan liva upp tillvaron med sina anekdoter...
Faller osökt tillbaka på en mästare på dito! Rune Larsson, den gode löparlegenden, med bl.a. transUSA löpning och kanot över Atlanten i sin repertoar... Han var med oss i Transsylvanien, och bidrog med så mycket roliga historier och skratt! Får ni någonsin en möjlighet att gå och höra denne man föreläsa, GÖR det!! Och hälsa från oss till den gamle valacken....

Så vi gottade oss i alla fall att träffa de flesta vi känner i branschen på detta ovanligt trevliga bubbelmingel, och plankade sen vår väg ut på röda mattan.


A var trots bubbel, lite smågnisslig idag, när hon fick veta att jag varit på Pålsjö och utövat intervallhelvetet alldeles ensam och utan henne.

Helvete är ett bra ord att beskriva dagens övning. 
Det var alldeles för länge sen sist. Har liksom haft för mycket muskelknutor och stukade tassar för att kunna pressa farten på ett tag. Så dagens intervaller var inte en minut för tidigt...
Bet ihop, knöt nävarna och vrålade längst in i själen, klämde ut mig 10 på ren rå vilja, och drog hem.

Konstaterar att pulsen inte ville upp idag. Bara flåset. Inget bra pass, men nu är djävulen mig i hasorna igen, så nu kör vi!

Satan i gatan, trööööööttt!!! Men se vad som ligger i bakluckan då, när livet känns som att det nästan tagit slut...


onsdag 6 november 2013

Verklig verklighet, verkligen!

Jag sitter fast! Kommer inte loss, ut, långt bort i naturen och i vädret och till vår äkta närvaro.

Och nej, jag har inte fotboja eller hålls inom lås och bom av bättre vetande, jag bara har kört fast!
Tvärfast. En total mental blockering som bygger på för MYCKET entusiasm helt enkelt! Och för lite tillfällen.
Viljan och möjligheterna ligger i ofas om jag ska säga det vackert.

Verkligheten går som bekant, inte alltid hand i hand med hur man egentligen vill ha det. Just nu är det de kortare dagarna som jävlas med mig. Hinner inte krama ur varje dag så mycket som jag vill, för helt plötsligt blir det mörkt och då blir den här tjejen trött och vill sova.

Den här tiden på året hamnar jag oftast här i mitt huvud...
Vill busa i bergen så mycket att jag känner smaken av torr baguette i munnen!
Men sen kan man ju ha precis lika mycket roligt här!
Springa långt i varma soliga berg, simma lite (haha, nej den hittade jag på..)

Huvudet går på högvarv, kroppen vilar och idéerna formligen sprutar ur skallen på mig...
Filar på upplägg i träningen inför nästa års race, filar på hur jag ska fungera som livspartner, mamma och vän, bland alldeles vanliga människor detta till trots!

Dagen ska i alla fall avslutas med ett Spinning pass på Filborna Arena, och deltagarna ska få så mycket valuta för sina små väl investerade friskvårdspengar som de bara kan drömma om!
Instruktören är så laddad att det ringer i öronen på henne...

Imorgon ska vi, jag och A, gå på invigningsfirande på Fysio Kliniken City i Hbg! Bubbel och tilltugg utlovas! Undrar om man borde racingtejpa sig för ett sånt event?                                  





tisdag 5 november 2013

#2 2014 bokat, betalt och klart!

#1 blir Dödens Zon, 31/5

#2 dundrade AXA, 23/8, in på! Lite smått otippad svensk gick upp på 2'a platsen i jakten på våra slipade bens framfart över stock och sten...
Valde Halvmaran för att hålla #4 öppen som alternativ. De ligger lite tight i tiden annars.

#3 ligger och lurar. P's make ligger på och vill ha ovan nämnda ben med på 150km bockastyre vid Vättern.
Återkommer. Kan ju mycket väl bli så, bara för den alternativa träningens skull!

#4!!!!!!!!! 6/9..............
Transylvanien
Juryn är ute på den också.

Frågan är vad dessa ben, med racing tejp, kan åstadkomma!

Jag ser fram emot nästa års utmaningar, med nyfikenhet och lite spänning! Våra idéer och planer tar form allt eftersom, och vi har onekligen börjat skifta riktning i vårt upplägg ganska rejält!

Önskar så att jag kunde gräva fram det där allra allra första sms'et som kom till svar från A, för dryga två år sen, när jag föreslog en runda i skogen en dag tidigt i oktober...
Men det lät ungefär så här:

"kanske vänta och se lite hur vädret artar sig... känns lite kallt idag"
Den dagen var det 12,5 grader varmt och lite molningt!!!!

Hon har kommit ganska långt från den Viiiikenbruttan! haha!!! För nu vill hon visst tillbaka hit...




söndag 3 november 2013

Sibirien!

Ett litet guldkorn av många, i vår närhet, men som vi totalt missat!


Så eftersom haltalotta(P), fortfarande behöver vakta foten, så tänkte vi testköra ett alternativ till berget...


15 minuters bilväg bort ligger en fullkomlig lekplats!!! Sväng in mot Kronoskogen, så hamnar ni på en alldeles toppenfin rallybana för löpare och cyklister lika!

Dock hade den där Simone lämnat en del spår i sin bana genom Skåne...
Halva skogen är borta, fullkomligen uppsliten med rötterna eller så var träden liksom vridna av på mitten! En totalt galen syn, som nästan inte känns på riktigt.

 
P som skulle springa snälla stigar med foten tight lindad, fick en rejäl utmaning bland rotvältor, stubbar, rötter och sumpmark!

Men så vansinnigt härligt och vackert! Genom skogen, längs stranden, på små stigar i den lågväxande trollskogen närmast havet...
Inget PB tempo direkt, men fullständigt fantastiskt!




För trots att löpning är härligt, så blir det fullkomligt när man får dela känslan! 
Nä.... Det blir aldrig bättre... Det har jag ju redan sagt! 

Men tack från en fräsching till en annan! Ytterligare en magisk tur att lägga till arkivet av stora små upplevelser!