torsdag 30 april 2015

Jag ÄR frisk!!!!

Ärligt... I dagens värld där vi alla lever tillsammans, så kan det ibland uppstå situationer. 
När allting liksom inte är vad man tror...
        Det blir pannkaka av alltihop:)


Efter att sjukgymnasten gjort alla böja-bända-slita och dra- tester på mitt knä, och inte hittat några uppenbara fel, så blev givetvis domen att uppsöka vårdcentral för remiss till röntgen.

Då uppstod en "situation"

Jag kom snällt lommandes med min journal, där det tydligt förklarades allt från vem jag är, vad jag jobbar med och mitt kroppsliga skick.

Nu talade min lille doktor (med rocken uppknäppt till midjan, blottandes en hårig bringa) alldeles strålande svenska, MEN han förstod ingenting av min rena, råa och kulsprutesnabba skånska!!!
Inte ett jota!

För att summera upplevelsen, så efter 40 minuters undersökning och frågor om allt från mitt febertillstånd till mitt eventuellt smärtande underliv, så satt jag på provtagningen med  kanyler i armen och en lång lista på prover som skulle tas...

Då hör jag mig själv hota personalen!
" jag kom hit helt  frisk, utan något mer än ett ont-i-knäet!!! Jag behöver en röntgenremiss.
Hittar ni något annat så stämmer jag er"
Jag såg för mitt inre öga hur mitt onda knä ledde till att ha två veckor kvar att leva...
Jag. En fegis? Nääähääädååå.
Om och om igen repeterade jag:jag ÄR frisk!!! Jag ÄR frisk!!! Jag vill ha en röntgenremiss till min sjukgymnast!!! Haaaaaalllåååå? Taskigt knä...? Anyone?

Juryn är fortfarande ute på vad som egentligen blev kontentan av mitt besök på vårdcentralen.

Fick en runda på berget idag! Solen har strålat och det har varit magiskt hela dagen! UTOM de 60 minuterna jag tillbringade där!

Hällde ner!!! Men den iskalla och stenhårda kund jag var ute med, är precis som vi, dvs hellre ösregn och få njuta ensam, än finväder och berget fullt av folk!

Nöjd löpare fick avsluta arbetsdagen med att snacka goja hos The Summit och dricka finkaffe.
Trevlig Valborg från geggig, lycklig löpare med två glada knän!




tisdag 28 april 2015

Förbrukningsvara..

Det brukar jag säga ibland, hälften skämt och hälften allvar, när man pratar om att kroppen inte alltid håller måttet.

Mina knän..... De har åkt på mycket stryk genom åren. 
På stora soliga berg med midjedjupt puder, genom skogar, över stränder och på alldeles magiska platser med löparskorna på. 
De har surfat, seglat och cyklat och tagit smäll efter smäll, bara för att efter lite gnissel och gnäll, starkt komma tillbaka och köra på ett tag till.
Vi har delat de mest underbara upplevelser, jag och mina knän!

Så när de nu helst plötsligt och helt utan någon uppenbar orsak, tvärvägrar att låta mig vila, då får jag ont i magen.

Ett par veckors nattligt helvete har resulterat i att jag idag kryper till korset och kliver in på Fysio Kliniken med svansen mellan benen...

Men eftersom träning i alla former går strålande, så fick jag en isande kall 55km runda imorse innan den stora världen vaknade.
Passerade favoritutsikten vid Lerhamn. Bara vänta tills rapsen slagit ut helt!!

MEN vem kom på att detta var något som fortfarande brukas år 2015???
Den här sortens asfalt??? Wtf..? Man blir sönderskakad och förbannad.
Vibrationerna i bakdelen ligger kvar än!

Surnade till och gled ner för att se om det var doppbart idag.
Fegade ur, för kalla svettiga kläder är jättekallt att ta på sig.

Annat var det i fredags kväll! Fick ett ljuvligt dopp ensamma på bästa stället i världen!



 

söndag 19 april 2015

Kan inte sluta le... Eller "cyklister är fräschare än löpare"

Nej, denna dag kommer jag somna med ett lite större leende på läpparna än vanligt!


För inte nog med att jag fick komma ut i strålande sol med min absoluta favoritlekkamrat, utan hon bjöd på sån extravaganza att jag bara måste skatta mig så lycklig som får hänga med henne!
Jag, alldeles vanliga tråkiga jag...

För att närmare en dikeskörning har jag aldrig varit, än denna dag, när min vanligtvis supersnygga och vältränade kompis halar upp solglasögonen och blinkar till!
Jag kände en lätt fläkt av den fina världen, vände på huvudet och såg..............!!!!!!
Förlåt du fina älskade kompis.... Men jag skrattar fortfarande så jag nästa gör på mig! Kolla dessa fenomenala #lösögonfransar!

Vingslagen går till historien. What can I say...

Annars fick vi löpare känna på hur framtiden kommer att te sig:
Tänk att kunna dricka kaffet Under Tiden man är ute! Ålderdom ter sig icke så illa längre!
Dessa två mysgubbar hade en riktigt härlig eftermiddag med solen rakt i fejjan och gasen i botten!

Strax efter blev vi förnedrade av ett gäng fräscha cyklister som såg ut som att de borde börja ta i...
Aldrig har väl en svettig löpare sett svettigare ut... Hon med fransarna fastande tyvärr inte på bild, gissar att hon inte riktigt såg var kameran var genom de tätbevuxna:)
( jaaaa, jag skrattar fortfarande! Tack älskade vän för att du bjuder på detta)


The summitgänget vrålade förbi och pratade några ord med de svettiga småjoggade tanterna...

             Svansföringen var det dock aldrig något fel på!

 Så hon med suget i blicken och hennes svettiga polare summerar denna dag som en riktigt härlig toppendag utan mycket att anmärka!


 Idag var det Nowism för vartenda öre! Intensivare närvaro får man leta efter... Blinkblink...



lördag 18 april 2015

Skånsk uppförs dominerar

Jodå, så är det. Den skånska motvinden ger sig icke.
Jag, liksom Nilsson på grannbloggen, fick mig en omgång igår i solskenet.

Snittade dubbel hastighet in till Helsingborg mot hemvägen. 
Ett motvindspannben av stål håller på att utvecklas....

För att jag helt enkelt inte har nåt val.

Så här såg det ut igår kväll 19.30.... Vädrets makter mäktar skämta med mig!
Så stilla och så magiskt vackert. 

Idag lovades sol än en gång. Lite mindre vind, men relativitetsteorin gäller lite där trot jag. 

Fick dock bästa fullfartspasset i skogen med mina hobbymilitärer! Yogan efteråt var vad det tålde efter nya rekord i envetenhet och nednötning av "patienterna" 
Men huvudet är och förblir dummare än kroppen. Kanske kan falla tillbaka på relativitetsteorin även här:))

Fick resultatet av mitt livs spontanaste kliv utanför min bekvämlighetszon idag.
Jag var med på ett reklamfotokör för Filborna... Alla som känner mig vet att det är inte framför kameran jag är spontanast och trevligast.
Men resultatet blev coolt!

Tack Studio-e.se för lånet av bilden...

Många armar i rörelse... Ser snabb ut:)

torsdag 16 april 2015

Börja ordna upp sig!

I huvudet då alltså! Den där motiga känslan och den besynnerliga nervositeten inför att kliva på en räsercykel har bokstavligen blåst bort!

Så den fick minsann komma ut idag igen!
Och det var den mest vansinniga vind idag. 
Valde runda på "fel" håll för att utmana ben och huvud effektivast.
Gissa hur in i bänkens mycket jag ångrade det... 
Speciellt när jag mötte alla solskens- och medvindscyklister som vinkade och log så glatt! 
Hade jag släppt styret för en millisekund så hade det varit kört. Alltså bara ett snorigt, flåsande och förtvivlat litet leende tillbaka.

En annan låg som ett streck längs cykeln, tog i från den djupaste idiotin och drev på med allt som fanns. 14km/h i snitt den värsta milen! 

Som sagt, det börjar släppa nu...Haha!

Här står dagens klokaste donna och kliar sig gott på ryggen med baken i solen i en lä hörna.

Den här donnan borde lära av de som vet hur en blåsig torsdag skall tas...eller låsas in på lämplig institution kanske? Bland alla de andra som inte heller förstår sitt eget bästa! :))

Eller kanske falla tillbaka på gamla meriter och ge sig ut med pojkarna på stranden igen!
Den här bilden togs igår kväll efter att sista regnskuren dränkt mig en avslutande omgång.
Härligt att se dem där ute! Det drar i surftarmen...

Ska bara cykla lite mer först.

Har dock lagt badkappan i bilen nu Anna!
Så nu är det bara att avsluta passen som de ska... Längtar!


onsdag 15 april 2015

Allt eller inget

Dagens bloggande gäller för både mig och väderleken! För om vädret levererar fullt ut ena dagen och gör en tvärvändning och vägrar vara det minsta lilla medgörligt nästa...ja då kan jag säga att samma går för min kropp och träning.

Igår gav väderleken allt! Det gjorde jag med.

Så i hällande regn och blåst avklarades 40km ilsket tramp i det närmaste total motvind hela vägen, följt av en timmes intervallbus på Svedberga kulle i dito väderlek. Lite lugnare eftersom jag är klart långsammare löpandes än cyklandes... Icke mindre blött.

Fick en snabbtur in om värmesalen på Filborna för ett powerpass, så när dagen avslutades med min fina löpargrupp ute i vädret, och då var i alla fall själen varm och go!

Vädret håller i o f sig samma strålande tempo även idag, men min kropp sitter och surar framför datorn. 
Mitt dumknä, som spökar från och till efter alla år av hoppochlek, visar sig från samma sida som vädret...
Vila är inte min paradgren. Men har trots allt blivit ganska bra på att ha kvalitativ sådan, efter alla läxor man lärt av att inte ha samma fokus på vila som på träning. Så jag säger hej till tvätt och städning nu då! Here I come!

Inget av gårdagens aktiviteter inbjöd till att hala fram telefonen och föreviga, så därför kommer det en liten kavalkad av bilder för att vi ska hålla hoppet kvar om stundande härliga turer!















måndag 13 april 2015

Skåne vs Mallorca

Ok. Precis som varje dag i detta liv, så diskuteras det varför vi bor där vi gör, när det inte gynnar det liv vi älskar så.

Att cykla är faktiskt (!!) jätteroligt när det råder lite sjyssta förhållanden!
Fick en tur igår med en glad tjej på alldeles flång nytt bockastyre!

I en alldeles tokig västan fick vi en 20km testtur och hade båda ett nöjt flin på läpparna när vi kom hem.

Det är verkligen så himla härligt att ha möjligheten att leva så mitt i en värld full av möjligheter, men ibland så drömmer man ju om alternativet...
     Tidig morgon på solvarm asfalt...
Smugit ut från en värld man bara kan drömma om...
I ett av världens bästa hörn, om man gillar att leka på vårt sätt!

Efter några ensamma, tysta och fantastiska timmar kommer man hem till detta och en kopp av det bästa kaffe man kan dricka...!!!

Så japp, därav ställer man dig frågan alltsomoftast, om vi bor där vi ska?

fredag 10 april 2015

C-Y-K-L-A-T!!!!

Johooodåminsann!!!!
Drog från Ängelholm tidig morgon, dimma och lätt bris. Lätt lycklig med tillvaron! 
Bästa träningen är alltid den jag får bränna av direkt på morgonen, utan tvekan. 
Det blir som att hela dagen sen har en lite finare kant på sig liksom!

Lite stretigt, men det var visst roligt ändå.
Bara greja lite med växlar och bromsar, så blir det hur bra som helst!

 Men för att vara säker på att det finns sånt som jag säkert vet hur man gör, i framtiden, så åkte denna in häromdagen!
Blir en spännande Allhelgona på berget i år!

torsdag 9 april 2015

Inte bara ovillig cyklist...

Utan från och med idag kommer jag även att titulera mig "sparrisbonde"!!!

För där e dem!!! Årets, ja livets, allra första egenodlade små toppar!
Inte bara lite lycklig minsann! Jättelycklig!

Så efter en morgon av vattentäta ursäkter, dvs "maken tog räsern till jobbet, så jag slapp...."
"Man borde ju fokusera på starka lår inför cykling"
         Kör lite i gymmet istället!

"Sen ska ju smidigheten, återhämtningen och själen ha sitt..."


Vem vill slå  vad om att de tänker på cykling?:))

Imorgon är en ny dag!! Tjohejtjohopp och jag vaknar cykelsugen!!!


tisdag 7 april 2015

Den ovillige cyklisten....

Igår var det magiskt ute! Vår på det där viset som det bara känns när man nästan den-grå-senvintersdöden dött!

Här hamnade Anna och drällde... En lycklig tjej och en ännu lyckligare jycke!

Pernilla?? Som ville mest i världen vara just där, bet ihop och klev upp på sin räser tidig morgon till sitt arbete. 
Nervös! Misstror min egen simpla kunskap att kunna cykla när utrustningen är så fin! Och så snabb, när inte jag är den drivande...

Det blåste lite go motvind denna tidiga morgon...
Vad hade man väntat sig i en värld där träden växer så här?

Fick en härlig tur i alla fall. 
Lycklig över att jag faktiskt får cykla på en cykel som ger så mycket respons och ögonblicklig pay off när man lägger lite tryck på. Kan bara vara ödmjuk över att kunna prestera som jag gör.
Tack kära utrustning!!!

Nöjd och glad planerades en löptur på eftermiddagen, som sen växlades mot ännu en cykeltur i det perfekt vindstilla vädret som rådde, vilket då givetvis byttes mot absolut ingenting alls. Bara för att jag har ett idiotförhållande till cykling!!!

Så vad kan man säga? Jag måste växla upp min cykling så många hack, så himmelens snabbt! 

Hjääälp!!! 



fredag 3 april 2015

Alla njuter!

Hade gett mig den på att jag skulle ut i dojjorna denna lördag!

Försökte locka med mig Anna, men hon avböjde vänligt med andra prios i kikaren.
Så när ögonen plirade till vid 06.30 så var det bara att ta sig själv "på sängkanten" och snöra på sig utrustningen direkt!

 Vilken morgon! Stilla! För första gången på evigheter, tyst (vilket det inte hade varit om A varit med..) och helt ensam, (vilket det är bara för att hon finns i min värld.) Bara ensam, aldrig ensamt!

10km på mina envetet stela ben, men med sjungande hjärta i solskenet!

Sprang man idag fick man en gloria runt huvudet:)

Kom hem till en annan kille som också vet hur man gör hjärtat nöjt och glatt...

Utefys för lyckligt ovetande på Sans och Balans! Solstolen var till fröken, kettlebells till oskyldiga, villiga, morgonpigga!

Så härligt att se folk som tar i och kör på med krafter som de var ganska säkra på att de inte hade! 

        Det bor en Cow Boy i oss alla!! 

Denne lille  man bjöd dock på dagens absoluta höjdpunkt!

Årets #konstrunda går via Viken och Galleri Hamnen, där barnets mormor och tillika min fantastiskt begåvade Mamma, är med som utställare.
OCH junior! Knappt 7 år fyllda bjöd han till sin första vernissage med tre oljor idag!


Så om man ska summera denna dag, så var det synnerligen mycket hjärta.