Gustav Vasa skådad på den skånska slätten.

Efter en störtdykning ner för en halkig vintertrappa och en ytterst onödig skada på vänster axel har A mot sin vilja fått hålla sig lugn i flera dagar, men idag kunde A inte hålla sig i skinnet längre.
Och eftersom vägen ut till P och Solgården var översnöad tog sig A ut i stormen längs stranden. På skakiga ben, i yrande snö och med en stor portion mod gav de sig iväg, A, hennes följeslagare StålHenrik och 1 fungerande stav (eller kanske arm) på vinterns premiärtur.

Enarmad bandit??

Ett riktigt hundväder.

 Med fjolårets valla på skidorna och med hjälp av den enda staven kändes den nätta turen på 3 km minst sagt krävande. Bilden av Vasa flashade till där ute i snöyran. A kan förstås inte på något sätt mäta sig med Gustav Vasas "enstavs-prestation" år 1521 men imponerad över killen kan man ju vara. Han hade ju hela 8,7 mil kvar när A nöjd och översnöad klev tillbaks in över tröskeln. Nä, två fungerande armar är helt klart att föredra när man åker lagg.

Trots det, supernöjd med vinterns första skidtur! Jag känner mig laddad för resten av veckan, för det kommer mera snö!!!! Yihaaa!  
Å när det snöar i Skåne gäller det att leva här och nu för har man otur så är hela den vita härligheten borta nästa dag. Nowism it is!

Gustav? 

A?