Det går långsamt nu...

Man kan tycka att ledighet och avkoppling borde leda till prestationshöjning och massor med tid för nya äventyr...

Eller?

              P så in i dödens trött...

Temperaturerna är det närmaste något slags rekord vi kommer...

Man är varm och seg långt in i själen, lever som en gammal välkonserverad Spanjor, med bara nuet att bry sig om.

Att snöra på sig dojjorna och växla upp känns mest som något som andra gör.

Vi lever här och nu: 

Nowism á la classe!

Badar, vilar, grejar och gottar oss! Unnar oss!!!

Men trots allt så bor det ju en liten hetsig träningsstolle längst in i oss båda..

Den där idioten som går igång på att pressa kropp och huvud bara för att man mår så himmelens gott av det!

Långt ifrån lycklig är hon här....

Men den lurar alltid runt hörnet, njutningen

Så igår morse pressade vi tillsammans ur oss ett intervallpass på kräkgränsen och avslutade med ett alldeles ljuvligt hopp i havet!

Då är lyckan total.

Kanske är man bara en njutningsjunkie med en extra twist?

För kolla noga..så är det ett leende vi ser!