Extra de luxe toppat med mos och grädde!

Tänk dig det. Alltså jag menar verkligen Extra de luxe toppat med mos och grädde. Det är nog så jag enklast kan beskriva det. Ett stort fett grekiskt bröllop helt enkelt. 

Sju på kvällen skulle vi vara i kyrkan men innan det skulle familjen samlas, drinkar intas och bruden beskådas och fotograferas. Vi dundrade sedan fram i en tutande bilkaravan efter bruden och hennes föräldrar.  

Vid kyrkan möttes brudens och brudgummens följen. Klockan var då närmare åtta vilket inte verkade bekymra vare sig bröllopsföljet eller kyrkans män. 

Vi som hade en idé om att ceremonin som följde skulle vara mycket strikt hade galet fel! I stället fick vi bevittna ett underbart kaos där gästerna rörde sig precis hur som helst i kyrkan under akten. Mobilerna ringde, man bytte platser, stod när man ville och satt när man ville. Det snackades och det fotograferades. 

Tillslut bröt ett fullkomligt ris-krig ut inne i kyrkan. På given signal gick gästerna till attack och nävar av vitt och turkost ris kastades genom kyrkan med full kraft så både brudparet och pastorn fick skydda sig med händerna för att inte bli golvade. Helt i sin ordning och precis som det ska vara.  En "ris-kastar-tradition" som får vårt svenska riskastande utanför kyrkan att te sig tämligen lamt. 

Utanför kyrkan väntades gåvor, snacks och mer fotografering, på höjden och tvären och bredden, innan vi drog vidare till festlokalen där det stod dukat för 175 gäster. 

Det skulle visa sig att det här var ett mycket litet bröllop med grekiska mått mätt. 175 gäster ses tydligen som en nätt skara. 

Det kan vara närmare 800 gäster på grekiska bröllop. 

Kvällen förflöt på ett oförglömligt vis. Mat, dryck, dans, mera mat, mera dryck och mera dans toppat med mos och grädde. 

"-Eat, eat, eat! You must eat so you can drink more!" 

Rätterna avlöste varandra under hela kvällen för att vi skulle mäkta med diverse drycker. 

Och alla dansade gammal som ung. Mest traditonella danser från ön. Det snurrades och klackarna slog i golvet. Det gjordes armhävningar och andra konststycken och ringdanserna avlöste varandra. 

Lyckliga, lyckliga oss som fick vara en del av denna stora, bullriga, magiska familj som med kärleksfulla hjärtan så generöst delade med sig av sina traditioner. 

Det här kommer jag bevara som en värdefull skatt i resten av mitt liv. 

Efaristo!!! 

/A