tisdag 10 juni 2014

Från noll till hundra...

Joooodå, när en man bestämmer sig, då bara smäller det till och så händer det grejor!
Speciellt min man! En "doer" och inte en planerare och funderare som sin fru...


Så från att egentligen ha suttit sig i form på kontoret, med alldeles för mycket att göra för att hitta träningstillfällen, eller ens tid att tänka på att man kanske skulle träna lite...så drämde han förra helgen av Kullamannen och helgen som nu gick åkte Halvvättern med på ett svep!
På rent Brittiskt artighetsmanér, utan gnissel och utan att ens överväga alternativet!

Tiden, den var han inte helt nöjd med... Det varslades om en fin tid under loppet, men hettan slog till och med den kom krampen. 
Så sista milen blev en liten cykla, krampa, stretcha upplevelse för de flesta.

Han berättade glatt om killen som låg i diket bredvid honom och skrek och svor över benen, drog varenda oförskämdhet hans välutvecklade vokabulär förmådde, och det sista han drog var sin cykel, i en stor kraftfull båge, ut i åkern...haha! Lite roligt är det med folks tävlingshumör!

P&A då? Vilat vidare, som alltid efter tävling, då vi verkar ha det lite motigt att växla om till träningsfokus i huvudet igen.
Fick oss en transportrunda i söndags på 15 gnälliga kilometrar. Inte ett uns brittiskt blod flyter i våra ådror, det kan jag lygnt skriva under på. Gnällkärringar! Fullblodsklagare! Renrasiga tjurskallar...

               Men då kommer den här lilla kudden med sitt übertydliga budskap in!!!

Nu har Anna och hennes entourage flytt svensk sommar och unnar sig några Goa veckor under grekisk sol...
Jag kommer därför ta fram ovan nämnda tjurskalle och börja träna igen! Bara för att...

Moget. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar